TEXT: TIM NEWMAN, MEDICAL NEWS TODAY, DEN 17 JULI 2026 | FAKTAKOLLAD AV DR. JILL SELADI-SCHULMAN |
ÖVERSÄTTNING: TOM RUTSCHMAN | BEARBETNING: BENGT-ERIK JOHANSSON
Artikeln är översatt från engelska av Tom Rutschman, styrelseledamot i Parkinson Norrbotten.
Livsstilsförändringar är avgörande för att förebygga demens, enligt nya WHO-riktlinjer. Bildkälla: Me 3645 Studio/Getty Images
Världshälsoorganisationen (WHO) har publicerat en andra upplaga av sina riktlinjer för att minska risken för demens och kognitiv försämring. Enligt författarna skulle upp till 45 % av demensfallen världen över kunna fördröjas eller till och med förebyggas. Riktlinjerna är baserade på en sammanvägning av den senaste tillgängliga evidensen, och WHO hoppas att informationen ska hjälpa individer och läkarkåren att minska bördan av demens i framtiden.
Den 15 juli 2026 publicerade Världshälsoorganisationen (WHO) sina uppdaterade riktlinjer för att minska risken för kognitiv försämring och demens.
”Vi vet idag mer än någonsin tidigare om vad som driver risken för demens, och dessa riktlinjer omsätter den kunskapen i praktiken”, sade WHO:s generaldirektör, i ett pressmeddelande.
Rapporten lyfter fram konkreta strategier för att hejda demens
Globalt drabbas mer än 57 miljoner människor av demens. På grund av en rad faktorer stiger det antalet varje år. Forskningen efter ett botemedel mot demens pågår, men enligt WHO är nästan hälften – upp till 45 procent – av alla demensfall kopplade till påverkbara riskfaktorer; med andra ord faktorer som vi själva kan kontrollera.
Det är viktigt att notera att många av dessa faktorer också är gemensamma för en rad andra kroniska sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Att ta itu med dessa på global nivå skulle därför leda till bättre hälsa
WHO:s riktlinjer delar in insatserna i fyra grupper:
- insatser som främjar hälsosamma beteenden
- insatser för att hantera fysiska hälsotillstånd eller biologiska tillstånd som utgör en risk för demens
- insatser som riktar sig mot miljömässiga riskfaktorer
- insatser som riktar sig mot flera riskfaktorer.
Hur man minskar risken för demens: Hälsosamma beteenden
Med hälsosamma beteenden avses kognitiv, social och fysisk aktivitet, alkoholkonsumtion, tobaksbruk och kost.
Kognitiv aktivitet
Ny rekommendation från WHO: ”För att minska risken för kognitiv försämring och/eller demens specifikt kan man uppmuntra till kognitiv stimulans.” Rapporten förklarar att personer som har uppnått högre utbildningsnivåer och har mer komplexa arbeten generellt sett har en lägre risk för demens. Detta beror sannolikt på de skyddande effekterna av en ”förstärkt kognitiv reserv”.
Rapporten rekommenderar:
- kognitiv träning
- åtgärder för kognitiv stimulans, såsom brädspel.
- kognitivt stimulerande aktiviteter, som att läsa eller spela musikinstrument eller lära sig ett nytt spräk.
Nya ”riktlinjer bekräftar att det inte är valfritt att hålla hjärnan aktivt sysselsatt. Vad kan detta innebära i praktiken? Enligt experten: ”Vardagliga aktiviteter som att läsa högt, berätta historier och spela spel kan uppfylla detta. Man behöver varken ett laboratorium eller någon apparat. Man behöver bara regelbundenhet, utmaningar och nyfikenhet för att hålla hjärnan skarp.”
Social aktivitet
Uppdaterad rekommendation från WHO: ”För att minska risken för kognitiv försämring och/eller demens i synnerhet kan deltagande i sociala aktiviteter rekommenderas för vuxna med normal kognitiv förmåga eller lindrig kognitiv nedsättning.”
Rapportförfattarna skriver att ungefär en av fyra äldre känner sig isolerad.
Om vi kunde eliminera ensamheten uppskattar de att cirka 5 % av demensfallen skulle kunna förebyggas. De skriver att sociala kontakter kan bromsa den kognitiva försämringen genom att bygga upp en större kognitiv reserv.
Detta kan helt enkelt innebära att ringa vänner, träffa vänner på lunch, delta i aktiviteter i närsamhället eller gå med i föreningar.
Fysisk aktivitet
”För att specifikt minska risken för kognitiv försämring bör fysisk aktivitet rekommenderas till vuxna med normal kognitiv förmåga.”
Riktlinjerna förklarar att hålla sig aktiv är kopplat till en lägre risk för Alzheimers sjukdom, kognitiv försämring och demens av alla orsaker. Denna effekt är mest uttalad, förklarar de, när den fortsätter under långa perioder med hög intensitet.
Att vara aktiv, minskar både risken och bidrar till att lindra symtomen hos personer som redan har kognitiv försämring eller demens.
Minska alkoholkonsumtionen
Validerad WHO-rekommendation: ”För att specifikt minska risken för kognitiv försämring och/eller demens kan åtgärder som syftar till att minska eller upphöra med riskfyllt och skadligt drickande (inklusive stöd till personer med alkoholberoende) erbjudas vuxna med normal kognitiv förmåga eller mild kognitiv nedsättning.”
Rapporten redogör för hur alkoholkonsumtion orsakar 2,6 miljoner dödsfall världen över varje år och har ett orsakssamband med över 200 hälsotillstånd, däribland kognitiv försämring och demens.
Rökavvänjning
WHO rekommenderar: ”För att specifikt minska risken för kognitiv försämring och demens bör åtgärder för rökavvänjning erbjudas vuxna som använder tobak.”
Författarna skriver att tobaksbruk fortfarande är en av de främsta orsakerna till dödsfall som går att förebygga, och att rökning i medelåldern har ett starkare samband med risken för demens än rökning i hög ålder.
En hälsosam, balanserad kost
Uppdaterad rekommendation från WHO: ”För att specifikt minska risken för kognitiv försämring och/eller demens kan ett hälsosamt, balanserat kostmönster rekommenderas till vuxna med normal kognitiv förmåga eller lindrig kognitiv nedsättning.”
Rapporten avråder också från intag av vitamin B, vitamin E, omega-3 eller multivitamin- och mineraltillskott, såvida inte personen har en brist. Detta beror på bristande bevis och ”oväntade skadliga effekter”.
Enligt rapportens författare behöver en hälsosam kost:
- tillhandahålla tillräckligt med viktiga näringsämnen
- ge ett balanserat energiintag och energikällor (hälsosamma fetter, kolhydrater och proteiner)
- vara varierad, inklusive en mängd olika näringsrika livsmedel inom och mellan livsmedelsgrupper
- vara måttlig när det gäller livsmedel eller näringsämnen som kan skada hälsan.
De förklarar att vissa dieter – såsom medelhavsdieten, Dietary Approach to Stop Hypertension (DASH) och Mediterranean-DASH Intervention for Neurodegenerative Delay (MIND) – är förknippade med positiva kognitiva resultat.
De föreslår att en välbalanserad, hälsosam kost är bättre än tillskott, potentiellt på grund av dess antioxidativa och inflammatoriska egenskaper.
Det kan också minska risken för högt blodtryck och fetma, vilka båda är kopplade till sämre hälsoutfall.
Hur man minskar risken för demens: Hantering av befintliga tillstånd
Författarna till WHO-rapporten beskriver vidare vikten av att hantera befintliga sjukdomstillstånd som är förknippade med demens och kognitiv nedgång. Dessutom är vissa biologiska tillstånd också viktiga.
De specifika tillstånden och tillstånden är:
- fetma — de rekommenderar kostrestriktioner för vuxna som har övervikt eller fetma
- diabetes — personer med typ 2-diabetes har en 50–100 % ökad risk att utveckla demens jämfört med dem som inte har det
- hypertoni — högt blodtryck är en sedan länge etablerad riskfaktor för demens
- dyslipidemi (obalans i blodfetter) — användning av statiner för att minska kolesterolnivåerna i blodet och inflammation kan skydda mot demens; rapporten föreslår också att minska kolesterolintaget och animaliska produkter
- hörselnedsättning — ungefär en av fem vuxna upplever hörselnedsättning i någon grad, vilket ofta förblir odiagnostiserat och också är nära kopplat till kognitiv nedgång och demens.
Att helt eliminera hörselnedsättning skulle, enligt författarna, kunna minska antalet demensfall världen över med 7 %. De skriver att ”observationsdata tyder på att användning av hörapparat kan vara förknippad med en minskad risk för demens.”
Författarna undersökte även andra faktorer, men drog slutsatsen att bevisen för deras roll i demens och kognitiv försämring ännu inte är tillräckligt starka. Dessa är
- depression
- stroke
- traumatisk hjärnskada
- synnedsättning
- kronisk sömnbrist
Vilken roll spelar sömnkvaliteten för att förebygga demens?
Rapporten erkänner att sömnlöshet, sömnapné, dålig sömnkvalitet, överdriven dagtrötthet samt både mycket kort och mycket lång sömntid alla är kopplade till ökad risk för demens.
Den viktigaste påverkbara faktorn för hjärnhälsan: naturligt ljus vid rätt tidpunkt och i rätt dos.
Nya data från en pålitlig källa som publicerades i juni visar på lägre risk för demens vid tillräcklig exponering för dagsljus.
Miljömässiga riskfaktorer för demens
Luftföroreningar
Några av de viktigaste källorna är:
- fordonsutsläpp
- industriföroreningar
- skogsbränder
- vedeldning i hemmet.
Dessa mikroskopiska föroreningar kopplas till en rad olika hälsotillstånd, däribland kognitiv försämring och demens.
Författarna förklarar att dessa partiklar kan passera blod-hjärnbarriären och orsaka inflammation, oxidativ stress och, som en följd av detta, neurodegeneration.
Demens: Övergång till personligt anpassade åtgärder
Multidomäninterventioner
Ny WHO-rekommendation: ”För att minska risken för kognitiv nedgång och/eller specifikt demens kan skräddarsydda, multidomäninterventioner erbjudas.”
”Multidomän” betyder att rikta in sig på flera riskfaktorer samtidigt, och ”skräddarsydd” i detta sammanhang betyder att anpassa interventioner för att passa en befolknings specifika behov.
Ett exempel på hur dessa metoder kan vara framgångsrika publicerades nyligen i The Lancet. Studien rekryterade äldre vuxna i riskzonen i Latinamerika.
Deras 2-åriga multidomänintervention innebar övervakade träningsklasser 4 dagar i veckan baserade på lokala danser som tango och salsa, och personliga kostråd baserade på livsmedel som var tillgängliga och prisvärda i närområdet.
Individer som deltog i detta program hade betydande kognitiva fördelar jämfört med kontrollgruppen, som bara deltog i fyra 1-timmarsmöten under den 2-åriga studien.
Vad innebär då allt detta?
Var kan man börja för att minska risken för demens? Börja med grunderna. Skapa en livsstil som håller ämnesomsättningen sund, prioritera regelbunden fysisk aktivitet, ät på ett sätt som håller blodsockret under kontroll och minskar inflammation, prioritera återhämtande sömn, håll sociala kontakter och håll dig mentalt aktiv, samt minimera undvikbar exponering såsom rökning och luftföroreningar.
Börja med att göra något kognitivt krävande i några minuter varje dag. Läs högt. Gör enkla räkneuppgifter snabbt. Lär dig något nytt, till exempel ett språk eller ett musikinstrument.
”Det moderna livet har berövat oss vår kognitiva motståndskraft. Vi måste vara målmedvetna för att förebygga demens, och det kan vi vara.”
